Resultat från Flex-o-Mat

En grundlig analys för att se resultat i detta projekt är mycket svårt att göra, detta beror på att många olika faktorer påverkar hur mycket energi som används. Målet är att jämföra hur två dagar med samma måltid före projektet och under projektet. I vissa fall har energi och effekten varit större under projektet, vilket troligen beror på att personalen i köket oftare förbereder maträtter dagen eller dagarna innan den serveras. Detta är också ett tecken på att personalen har stor möjlighet att påverka effektbehovet i köken eftersom de kan sprida ut effekten över hela veckan.  

För att kunna visa ett resultat kommer olika metoder användas, dels kommer dagar med samma maträtter jämföras. Vad vi önskar se är att den maximala effekten för den måltiden minskat under projektet. Dessutom kommer hela veckor studeras, det intressanta är då veckor när ungefär samma mat serverats. Ett bra resultat för veckograferna bör vara att under projektet syns en tendens till jämnare effekt hela veckan.

Enskilda dagar

Potatisbullar

Figur 1: Potatisbullar tillagats vis Östra Stenhagens skola.

I den vänstra grafen ser vi ett problem som projektet vill lösa. Kl. 8-9 på förmiddagen är energiförbrukningen drygt 50% mer än resten av dagen, denna tidpunkt blir mycket krävande för elnätet och kommer leda till en dyrare el-faktura vid slutet av månaden. Till höger ser vi att förbrukningen är jämnare, det finns ingen tidpunkt som sticker ut som extrem. Intressant att notera är att skillnaden i total energi under dagen endast är 3%, vilket innebär att toppen vi ser i den röda grafen inte har försvunnit utan spridits över större del av dagen.

Gryta och ris

Figur 2: Tiundaskolan, maträtt gryta och ris.

Notera att den högsta toppen minskat från 120kWh till 100 kWh. Återigen har energin inte ökat utan ligger på samma nivå, toppen har fördelats över hela dagen. Vad är skillnaden? Denna dag användes kokplattor för grytan, dessa går inte att påverka särskilt mycket men riset som tillagas i ugn kan lagas med en funktion som kör ugnen på lägre effekt. Denna funktion gör att ugnen tar längre tid att laga maten på men då med lägre effekt (samma energi men under längre tid). Detta är troligtvis den största anledningen till att vi ser tre lägre staplar kl. 8–11 i stället för de två kl. 8-10 som var före projektet.  

En annan bra tendens är att matlagningen kommer i gång tidigare på dagen vilket avlastar den tyngre perioden som kommer strax därefter.

Hela veckor

V.3 jämfört med V.35

Figur 3: Energidata Tiundaskolan. Skillnaden mellan vecka 3 och 35 2022. Med samma mat. 

Notera att den värsta toppen före projektet för köket är måndagen då det lagas lins & kycklinggryta med ris. Men för alla dagar är den mest intensiva perioden mellan 8 och 10. Under projektet har den jobbiga måndagens toppar minskat betydligt och är inte den värsta dagen längre. Detta kan bero på att personalen har köksskärmarna som anger hur mycket effekt som används på en grön, gul och röd skala. Därför försöker de begränsa förbrukningen för att alltid ligga på grönt, vilket gör att de är bättre på att passa på när skärmen är grön att använda maskiner som diskmaskin eller kringutrustning vilket gör att effekten kan öka för icke effektintensiva maträtter. Detta är absolut inget problem eftersom köket håller sig inom den ”effektbudget” de har enligt dessa köksskärmar.

Sicotronic

Detta är ett smart system som ska fördela effekten på ett sätt som gör att effekttoppar inte uppstår. Den fördelar effekt till olika maskiner i sekvenser utan någon styrning av personalen.

Vid de dagar som visas nedan har det lagats hamburgare och klyftpotatis och vad som skiljer dessa två dagar är att den vänstra grafen (före Sicotronic) har en topp under den mest intensiva delen av dagen. Sicotronic tar istället denna topp och fördelar den under en längre tid och på så sätt ”försvinner” den.  

I grafen ses också att en balans mellan beteendeförändringar och Sicotronic är viktigt. I den högra grafen har matlagningen påbörjats tidigare vilket gör att toppen kan spridas över längre tid. Sicotronic kan hjälpa till att fördela effekten över tid framåt i tiden men kan aldrig göra något bakåt. Att börja matlagningen tidigare och på så sätt ha mer tid att kunna laga mat på lite lägre effekt är något som personalen i köken själva måste göra. Samspelet mellan tekniken och människan ger oss därför en möjlighet att göra stor skillnad.

Kökets andel av hela skolan

I denna bild visas hur stor andel av hela Tiunda skolas effekt som används av köket. De effekttoppar som hela skolan måste hantera kommer ofta från köket eftersom övriga skolan i stor utsträckning har en jämn belastning över hela dagen. Därför kommer de effektkrävande topparna från köken synas tydligt på hela skolans förbrukning. Detta är ett tydligt tecken på att det är köken som vi har störst möjlighet att ändra på för att göra stor skillnad för hela skolan.

Har du frågor eller vill veta mer? 

För information om projektet, kontakta Fredrik Björklund: fredrik.bjorklund@stuns.se.

Frågor till Måltidsservice, kontakta Sandra Harbom: sandra.harbom@uppsala.se.

Projektet drivs av STUNS Energi tillsammans med Skolfastigheter, Måltidsservice i Uppsala kommun och CIT Energy Management. Projektet finansieras av